Sekelskiftets snirkliga art nouveau-look med kaskader av spetsar, välsnörd korsett och uppuffad turnyr dumpas och den moderna, strömlinjerformade garderoben tar form. Blicken fästs på det nya seklets framtid. Avantgardistiska Parismodeskaparen Paul Poiret anger tonen. Ryska baletten och orienten inspirerar looken: rakare klänningar, haremsbyxor, kimonokappor, snubbelkjolar och turbaner. Allt i starka färger och med exotiska mönster. Under första världskriget blir looken enklare och sportigare. Kubism, futurism och dadaism påverkar.
Efter första världskriget blir livet en fest! Idealet är ungt, slankt och vilt. Klänningarna blir kortare med midjan på höften, håret bobbas och läpparna målas knallröda. Raka, ärmlösa klänningar dekoreras geometriskt med pärlor, paljetter och fransar som rör sig i takt med den nya jazzmusiken. Pälsbrämade kappor, klockhattar, långa pärlhalsband och eleganta cigarettmunstycken signalerar ny, cool flapper-stil. Det festas, solbadas och sportas. Trendsättande Coco Chanel lanserar praktiska vardagskläder i jersey för den nya livsstilen.
Långkonjunktur och krigstider ger en vuxnare och mer sofistikerad look. Hollywood lockar med glamourös eskapism. Aftonfodralet dominerar med fluffiga pälsstolor och långa, eleganta aftonhandskar. I Paris revolutionerar Madeleine Vionnet med en tillskräningsteknik som får figurnära klänningar att draperas mjukt runt kroppen likt klassiska statyer. Elsa Schiaparelli väcker uppmärksamhet med surrealistiska kreationer skapade i samarbetade med bland annat Salvador Dali.
Under andra världskriget blir looken funktionell och uniforminspirerad med trenchcoats och skräddade dräkter med markerade axlar. Amerikansk sportswear och byxmodet får fäste. Vågigt hår, röda läppar, turban eller basker, strumpor med söm och höga platåsulor av kork piffar till den tygsnåla looken. I februari 1947 kommer motreaktionen som förändrar allt: Parismodeskaparen Christian Dior lanserar superfeminina New Look med runda axlar, smal midja och slösande vidd i kjolen.
Haute couturens gyllene era. Den goda smakens och den perfekta ytans årtionde. Skor och accessoarer matchas, håret är fixat och sminket perfekt. Looken är ultrafeminin med vid kjol, smal midja och liten välstruken blus à la New Look. Alternativet är elegant dräkt med slank pennkjol, sidenscarf, klassisk Kellyväska och nylanserade stilettklackar. Unga existentialister klär sig som Givenchy klär Audrey Hepburn - i ballerinaskor, capribyxor och svart polojumper. I USA är det rock n' roll och rebellisk tonårslook som gäller med jumperflickor i toppig pushup-behå, sotiga ögon och bleka läppar.
Ungdomsrevolt! Londons Mary Quant lanserar minikjol, grafiska mönster, kortklippt hår, stora kepsar och lösögonfransar. I Paris satsar en ny generation modeskapare, med Yves Saint Laurent i spetsen, på fabrikstillverkad prêt à porter istället för handsydd haute couture. Cardin och Courrèges anger tonen med futuristiskt rymdmode. Konsten och modet närmar sig varandra igen. Bridget Rileys opkonst blir textilmönster och i New York exploderar färgstark popkonst med Andy Warhol i spetsen. Samtidigt får chica presidentfrun Jackie Kennedys prydliga stil ett enormt genomslag med kort fodralklänning till matchande kappa.
Nostalgi, romantik, folklore och denim frodas när den antimaterialistiska hippiegenerationen drar in med flower power och fredsmärken. I Paris inspirerar tongivande Yves Saint Laurent med retro- och etnolook. I London relanserar heta märket Biba dekadent art deco i guld och mörka plommonfärger. Glamrock-scenen med David Bowie i centrum frossar i trettiotalsdekadens. På Studio 54 i New York föds discolooken med afrofrisyrer, glittermake, sexiga Halstonfodral och designerjeans från Gloria Vanderbildt. Ralph Lauren-klädda Diane Keaton i filmen Annie Hall anger tonen för tidens nya, jämlika unisexlook. Decenniet får en aggressiv slutkläm med punkens entré.
Enorma axelvaddar, stretchiga minikjolar, stort punktaggit hår, dingliga örhängen och pumps. Det ska vara mycket av allt, och det ska se dyrt ut. Det är gigantiska rosetter och vräkiga pälsar som gäller för yuppiegenerationen. Status är allt och loggorna hamnar på utsidan. Lacroix gör puffkjolar och Westwood minikrinoliner. Glamrocken utvecklas till teatral New Romantic med kråsskjortor och piratlook. Filmen Flashdance gör mode av pannband, benvärmare och sönderklippta sweatshirts. Madonna sätter trenden med skinnpaj, korsettliv och drivor av armband och korshalsband.
Nittiotalet blir åttiotalets baksmälla. Märkesprål och superkvinnor ersätts av gatumode och ett tunt och bräckligt ideal. Älvlika Kate Moss blir symbolen för den nya gaturealistiska eran. Allt som är anti-glamour anger tonen. Marc Jacobs gör designermode av grungens eklektiska secondhand-look. En ny generation avantgardister med japanska Comme des Garçons och Yohji Yamamoto samt belgaren Martin Margiela i spetsen dekonstruerar och vänder sömmarna utåt. Alexander McQueen chockar med knivskarpt skrädderi medan Helmut Lang för in transparens och minimalism på agendan. Funktion blir ledordet för en urban high tech-look med skyddande huvor, dragskor och kardborreknäppningar.
Vid millennieskiftes täcks den sparsmakade funktionslooken som genom ett trollslag av glitter, paljetter, broderier, päls- och fjäderdekorationer. Retro och vintage blir två av decenniets ledord. Liksom Sex and the City-stjärnorna frossar vi gärna i designerplagg. Anrika modehus i Paris från början av förra seklet återuppväcks på löpande band. Handväskor och designerklackar får ikonstatus. Rödamattan blir den nya catwalken. Modeindustrin blir global med internet som direktlänk till konsumenten. Dagens outfit exponeras flitigt på bloggen och modeindustrin öser på i allt snabbare takt. Motrörelsen handlar i dag om ett växande intresse för slowfashion, återbruk, kvalitet och hantverk.
Text: Susanna Strömquist